Orienteringskänsla. Fel väg...

Idag skulle vi till ett ställe där jag hade varit på försommaren med fotosektionen på jobbet.
Fast först skulle vi besöka en marknad som låg ca 5 mil härifrån.

Det var lätt hitta dit. Det var också lätt att hitta parkeringsplats för där fanns många parkeringsvakter som visade vägen. Vi hamnade på en åker... det skumpade väldigt mycket när vi blev framvinkade på den dubbelfiliga åkermotorvägen. Betala fick vi också.
Det tycker jag var rätt och riktigt.... så omskakade som vi var när vi kom till vår plats. Lite berg och dalbana,
 alltså. Men är det marknad så är det.

Sedan fick vi gå i snitslad bana genom skogen för att komma till marknaden. Stor var den, med många, många marknadsstånd. Tyvärr var det samma saker som såldes som på de flesta andra marknader som jag har besökt. Inte så spännande, inte så upplyftande.

Men kan man komma ut från en marknad utan att ha handlat någonting? Jag tror inte det. I min påse fanns Lovikkagarn och korv bl.a. Bara alldeles nödvändiga och bra saker.

Sedan skulle vi till alltså till mitt ställe. Först körde vi en runda, svängde vänster och där jag tyckte att jag kände igen mig. Först i början, alltså. Inte sedan! Inte sedan heller. Och verkligen inte sedan!
Det var skog och sjö. Några hus och mera skog. Grusväg.... men sedan asfalt!

Yippie... sedan såg vi att det kom ett tätbebyggt område så vi borde ju kunna hitta hem. Eller ut ur labyrinten. Det gjorde vi. Vi hittade!!!
För vi var tillbaks till ursprungspunkten! Bingo!

Skam den som ger sig. Ett nytt försök gjordes. Nu svängde vi höger istället. På lämpligt ställe... där blir det nog rätt....
Vi kom in i en skog, grusväg, sjö, några hus, mera skog. Asfalt... jaaa... lite fler hus och sedan... parkeringsvakter....
Var var vi nu då?

På samma marknad!

Raka spåret hem!!! Vi hittade hem!!! Men inte dit vi skulle.
Visa fler inlägg