Alla Helgons Dag

Jag har som vanligt tänt ljus på minneslunden, på skogskyrkogården här i sta´n, på Alla Helgons Dag. Det känns bra att göra så, när graven som jag egentligen skulle vilja besöka ligger 70 mil härifrån.
Tänk att saknaden aldrig går över.
Mina föräldrar var gamla och trötta och jag unnar dem evig ro. Ofta finns de i mina tankar. 
 
  I kapellet har de byggt upp en tillfälligt altare av tegelstenar. Vill vi så får vi ställa dit värmeljus. 
Mycket effektfullt med de grova stenarna mot de små lågorna. 
Bilderna är klickbara.
 

 
 

 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 

Hur ska det bli?

På tal om älgflugor, (som jag bl.a. skrev om i förra blogginlägget), så undrar jag hur det ska bli. Vad jag förstår så har dessa älgflugor kommit länge och längre norrut , och dessutom ökat i antal, de senaste åren. Det är likadant som med fästingarna som man numera kan  bli biten av i Lyckseletrakten.
Så långt norrut som till Lycksele tror jag inte att älgflugorna finns, men här i Dalarna slipper vi dem inte.
Idag på jobbet, berättade en av arbetskamraterna som varit på älgjakt, om sitt senaste älgflugemöte. En älg var skjuten och hon var med om att ta reda på den döda älgen.  I luften kring den fanns oilka insekter, därav naturligtvis flugor. Älgflugor till stor del.
Det fattade hon när det började krypa i håret och hon fick plocka. Inte en eller två ... utan ca 50 stycken!
 
Jag vet inte, men fortsätter det här så kan lusten av att vistas i skogen bli en smula mindre. Åtminstone för min del. Det blir mindre svampplockning och mindre bärplockning. Skogspromenader? Kanske mindre av den sorten också. Men jag hoppas att om jag undviker tät skog så är risken mindre att ta med mig någon av dessa odjur hem.
(Hmmm.... Upprepning. Många mindre blev det. Jag vet).
 
Och NU, nu vet jag hur jag ska hantera bilderna för att minska storleken. Alltså, ibland känner man sig ju bara dum. Det där var ju inte så svårt.
Kolla... tralalala!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Visa fler inlägg