Blixtar och dunder, vilken Åsksmäll det var

Då är det dags för Å i alfabetslistan.
Som jag tänker glida lite åt sidan med. För Åsksmällar kommer det inte att bli idag, däremot raket/fyrverkerismällar av alla möjliga och omöjliga slag. Blixtar och dunder följer med som ett instagram på mobilen, (brev på posten).
 
Sista April, därtill kungens 70-årsdag.
 
Ikväll kommer jag inte att besöka någon brasa, kommer inte att höra något vårtal eller finnas med bland alla andra småfrusna vårfirande människor när kvällen övergår i natt. Jag kommer att sitta hemma i soffan framför tv:n, löst och ledigt klädd i de mjukaste skönaste kläder och titta på festföreställningen för kungen.
Häromkvällen tittade jag förresten på en intervju med kungen inför hans 70-årsdag. "Ensamt majestät". Jag vet att många sparkar bakut och helt enkelt vägrar att medverka till något som helst uppmuntrande av kungahusets begivenheter. Också jag tycker att det kan gå till överdrift ibland, och kungens broderade svar på enkla frågor kan ibland bli åt det pinsamma hållet.
Dock anser jag att  kungahuset gör ett bra jobb med att representera Sverige i olka sammanhang.
Intervjun var bra. Jag fick en mera nyanserad och troligen mera rättvis bild av honom. Mer bilden av den vanliga människan istället för den "korrekta" kungen.
 
Nu till rubriken - Vilken Åsksmäll det var- .
1975 eller något sådant. Vi var några tjejer som hade fått för oss att vi skulle jobba på kibbutz i Israel. Vi fick bo i en  låg grå träbarack. Det gick utmärkt, även om den var av det enklare slaget. En kväll drog ett hiskeligt åskväder in över området. Det var de värsta blixtar och dunder och åsksmällar som jag någonsin har varit med om. Detta åskväder hade liksom fått för sig att parkera precis över vår barack. Liten kände jag mig och faktiskt en smula ängslig. Men det gick bra, ingen blixt slog ner, vare sig i baracken eller i näheten av den.
Nästa dag jobbade vi som vanligt. Kanske i köket, på bomullsodlingen, bland fruktodlingarna eller med att skilja fiskhonorna från hanarna...
 
 
 
 

Zebrarandigt

Något zebrarandigt plagg har jag aldrig haft. Inte heller leopardmönstrat eller eller något med pumamönster. Inte som jag kommer ihåg i alla fall.
Men fårskinn har jag. Renskinn har jag virat runt kroppen en gång när jag var i fjällen och det kändes som om jag skulle frysa ihjäl i stormen. Kattskinn minns jag från min barndom. Pappa använde det på ryggen när han hade ont. Jag tror säkert att det värmde och gav en viss hjälp.
Det är nog vad jag just nu kan påminna mig om i djurmönster i kläder..
 
För övrigt hoppas jag att de som skjuter vilda  djur för nöjes (eller hatets) skull, skäms. Oftast skjuter de olagligt. Fega rackare som tar lagen i egna händer och inte vågar stå för sina handlingar.
 
 
 
 
 
 

Yttre rymden kallar

Eller kalla rymden yttrar sig.
Fy Fabian vad det är kallt. Det går knappt en dag utan att ett kallt snöregn ramlar ner från rymden.
 
Men snart så är det Maj
då vi kan äta paj
ute om vill vill
när värmen slagit till.
En del tar med sin grill,
andra äter sill
med lite öl därtill
Lärkan slår en drill.
Inget barn kan vara still.
nu är det slut med kalla April!
 
 
 
Visa fler inlägg