Att ändra sitt liv - att våga -

Nu har det hänt. Jag har gjort en livsförändring. Nämligen flyttat till en helt ny stad.
Jag hade inget som band mig längre. Mitt arbetsliv var avslutat, mina barn utflugna. De hade flugit åt olika håll... 60 mil bort och 40 mil bort. En fanns kvar i närheten. Flera barnbarn hade tillkommit, de var  långt från mig.
Det kändes svårt, det var långt till alla. Jag ville att vi skulle kunna ses lättare, och oftare.
Så jag beslutade helt sonika att flytta. Komma närmare de käraste jag har.
Nu har jag bara några km. till några, och ca. 36-40 mil till de andra. Mycket närmare. Mycket enklare.
 
Men visst känns det lite konstigt. Än så länge. Fast samtidigt roligt. Och spännande.
 
#1 - - Mia:

Vad häftig du är! Jag hoppas du kommer att trivas i din nya hemtrakt.

Mycket nytt att utforska, nära till barn och barnbarn. Hoppas du hittar några "egna vänner" också, det är viktigt, tror jag.

Som sagt, jag tycker du är häftig som vågade språnget!

Svar: Tack så mycket. Jo, jag kommer att satsa på att ha ett eget liv också. Tänker mig att gå med i en pensionärsförening och se vad de har att erbjuda. Säkert har de gemensamma aktiviteter som jag kan vara med på.
Dessutom tänker jag söka upp Röda Korset eller liknande för att se om jag kan vara någon slags stöd för nyanlända som behöver träna sig i det svenska språket.
mammselen