Levande människor visavi lappar och blinkande skärmar.

Så var det dags för den årliga bilbesiktningen. Nu i en ny stad där jag känner mig lite vilse både när det gäller att hitta och när det gäller rutiner.
Hittills känns det bra med det personliga bemötandet. Igår, när jag var på banken så fick varje besökande berätta för en levande människa vad för slags ärende man hade. Därefter lotsade hon den besökande tillrätta. T.ex. i mitt fall kollade hon om det fanns någon som kunde ta hand om mitt ärende... och därefter gav hon mig en nummerlapp och bad mig sitta ner.
Idag, på bilbesiktningen, fick jag inte heller någon nummerlapp utan fick vänta i bilen en liten stund. Därefter kom besiktningsmannen ut och körde in bilen i hallen. Inte som tidigare att registreringsnumret kommer upp på en tavla och man själv får infinna sig på rätt plats.
Det känns personligt och vänligt på något sätt. Kanske inte det mest effktiva, men man blir sedd. Och det är faktiskt skönt att prata med levande människor.
För övrigt fick jag en anmärkning på bromsfunktionen på höger parkeringsbroms. Ska åtgärdas snarast och ombesiktas inom en månad.
Åkte till Mekonomen och såg hjälplös ut. Och fick där också prata med en riktig människa. Får hjälp med det i morgon. Så glad jag blir.
#1 - - irene:

Underbart. Bara helt enkelt Underbart!

#2 - - Gunnel%20:

Milda makter! Finns det fortfarande ställen kvar där man får prata med en människa av kött och blod?

Svar: Ja, faktiskt. Då blir man glatt överraskad.
mammselen