Aj

Jag har ett knä som gör ont. Det har det gjort länge, så tidigare i höstas vände jag mig till en sjukgymnast som visade mig olika övningar på gymmet för att stärka muskulaturen och därmed lindra det onda. Där har jag gått regelbundet... inget fuskande här inte... men inte vet jag om det hjälper. Idag t.ex. så fick jag bara mera smärta just när jag gjorde mina övningar. Vilket jag inte har fått tidigare.
 På onsdag ska jag träffa sjukgymnasten. Jag ska då fråga om hon har tillåtelse att skriva röntgenremisser på knän. Det vet jag nämligen att somliga sjukgymnaster har. Har hon det inte så tänker jag ringa vc. och be om ett läkarbesök. För nu vill ja ha knäet röntgat. Förmodligen syns inget alarmerande med vanlig slätröntgen.... och att komma vidare med att få en remiss till magnetkameran, det brukar vara svårt. Kostsamt och lång väntetid.
Ibland är vägen krokig.
 
 

Hjälm på!

Jag har tillbringat några dagar in  Umeå med omnejd. Det var
trevligt och isarna var blanka och fina. Stora som små var ute och åkte skridskor på de sjöar som hade frusit till. Ja, också på en del havsvikar... Lite för farligt, enligt mig.
Men jag åkte inte. Jag känner mig inte tillräckligt "balanserad" för att åka. Här hade det nog ändå gått bra, isen var helt sprickfri ... det är de förrädiska sprickorna som jag är rädd för. Har nämligen kört ner i en sådan och ramlat hejdlöst. Axeln fick sig en törn och det tog väl ungefär ett år innan den muskelrupturen var läkt och smärtan var borta.
Efter den vurpan började jag använda hjälm. Man blir klokare med åren. Och efter skador, kanske. För ett par år sedan gav jag bort skridskorna till yngsta dottern.
Nu förundras jag över att de allra flesta vuxna faktiskt åker utan hjälm. Visst måste det tyda på en viss dumhet?
Barnen däremot... de har hjälm, och det är ju bra.
 
4-åringen på bilden kämpade på tappert. Länge. Hade roligt. Det blir fler skridskoturer för honom.
 

Bästa julklappen!

Årets julklapp är återvunna kläder. Hur bra är inte det? Hoppas att det också blir en sådan framgång som årets julklapp brukar bli. I alla fall ibland.
Tyvätt har årets julklapp också varit en fluga som många har gått på.
 
T.ex. 1988 - Bakmaskinen... Många köpte den, men tröttnade snart.
1990 - Wokpanna. Hur många använder en sådan idag?
1997 - Tamagotchi, ett elektroniskt husdjur.  Känner inte till en enda köpare, men det fanns säkert massor.
2009 - Spikmattan. Blev väldigt populär. Det tillkom en spikkudde senare också.
En spikmatta har jag, men den köpte jag långt senare och nu ligger den i garderoben. Ganska skön att använda. Jag tror jag plockar fram den igen.
2015 - Robotdammsugare. Kanske är bra att ha. Jag vet inte, men känner några som har en sådan.
2016 - VR-glasögon. Vet jag knappt vad det är.
 
Andra "årets julklapp" som enligt mig har varit mer vettiga är bl.a. mössan, boken, ljudboken, hörlurarna, el-cykeln.
 
På något vis speglar "Årets julklapp" var vi befinner oss och vad som anses vara viktigt just nu. Därför är det återvunna plagget ett helt utomordentligt val.
Vågar man hoppas på en fortsättning på det återvunna? Återvunnet över huvud taget.
 
  (Återvunnen bild)
 
 Jag har förresten fått önskemål om att köpa julklappar på loppis till ett par av barnbarnen. Jättebra idé!
 
 
Visa fler inlägg