100. Mina kunskaper om mode

 
Inspirerad av Sanna som också är med i 100-dagarsutmaningen, gick också jag rakt ut i hösten idag.
 
 
Det gjorde jag efter att ha bidragit med en insats som statist i barnprogram för hörselskadade, där det inte finns något tal, utan "talet" sker med teckenspråk. Idag liksom igår försökte jag göra mina insatser på rätt ställe. Vidare värst nöjd är jag inte. Jag tycker att det är s**tsvårt att veta var, när och hur jag ska agera när jag inte förstår teckenspråket som huvudpersonerna gör. Min mimik blir då också svår att få till. Är det nu jag ska se fundersam ut? Eller nu, kanske? Glad? Gladare?...  Nu? Eller när han gör så?...
Ändå så övade vi varje scen flera gånger.
Äsch, Nå´t blev det i alla fall under den korta stund jag kommer att synas i programmen.
 
Det fina med kråksången var att vi var klara redan vid 14:30-tiden. Eftersom vädret var så strålande vackert så tog jag med mig kameran ut i skogen. 1 ½ tim senare var jag nöjd. Både kroppen och själen hade fått en dos vitamin.
 
Javisst ja... mina kunskaper om mode... är inte så stora. Affärerna verkar följa modetrenderna ganska slaviskt. Det gör inte jag. Därför är det lite svårt att hitta det jag gillar. Om nu inte modet råkar vara just i min smak. Färgerna kan ju passa men inte modellerna.
 
Jaja, hittar jag något så är det bra.
Hittar jag inget så får det va`.
 
Så får jag passa på att tacka för de 100 utmaningarna. Det gjorde ni bra, Fia och Irene.
 
Jag fortsätter att läsa era tolkningar. Jag fortsätter att läsa Stig´s, Annelise´s och Sanna´s också. Heja på!

98. Det mest udda husdjur jag har haft

Jag är inte så spännande....
Inte har jag haft något udda husdjur inte.
Det enda husdjur jag egentligen har haft, som jag kan kalla för min, är en kanin. Den fick jag hämta hos en klasskompis några km. bort och cykla hem med i en låda på pakethållaren. Det var tider det.
Sedan fick den springa fritt på gården. Även i ladugården... där den en natt hade råkat bli ihjälsparkad eller -trampad av en ko.
Ja, så hade jag ju Lisa några månader också. En kattunge som var ganska omöjlig. Den rymde till byn...
 
Kaninen, den var fin den.
 
 
Visa fler inlägg